Kulle med brunn och borglämning
Vi gjorde en utflykt till området Nygården på kartan 23 maj 2011, här längst nere i dalen hittade vi en stor sten jättaastenen med en hel den älvkvarnar, vi tror att dessa är offergropar längs färdvägen, området stämmer bra med en ursprunglig färdväg. vidare finns rykten och tecken på att här ska ha varit en marknadsplats, en upphöjning i området kan stämma rätt väl.
Lite upprepning från området längst ned i dalen. Bilder från utfärd längst nere i dalen med älvkvarnar eller skålgropar i en stor sten från området angivet Köparegården på klickbara kartan. Sista bilderna från östra sidan med skelettdelarna och bron eriksgatuleden.
Jag hittade skålgropar på en något mindre sten 50 m s om den stora välkända stenen denna mindre finns i bild och är inte med i fornminnesregistret, riktigt kul.

Älvkvarnar finns i ett band längs den tänkta leden , vid hästakällan på två platser och vid stenbrotten inte långt från Pinnekavadet. Se även här, längst ned  Lämningar från bronsåldern, färdvägarna går tillbaka långt i tiden.

Högalid, en kulle där dalen börjar.
Detta är spekulationer av del lite mer vilda slaget, det lär finnas en djup brunn här som är från 1100 talet som var byggd av experter, normalt byggdes aldrig så djupa brunnar. Munkar var de som hade kunskaperna. Anledningen torde vara en borg som fanns för bevakning på den strategiska kullen. Det ska finnas en del lämningar från borgen, vi ska utforska området mer för att få svar på spekulationerna.

Kullens läge var lämpligt för kontroll och försvar av detta viktiga vägmöte. Det har funnits massor av sten på området som forslats bort för inte så längesen.

Namnet  Högalid lär kunna kopplas till - kungens livvakt/skyddsvakt.
När vi passerat kullen på bilden ovan hamnar man nere i dalen förr i tiden var här tämligen sankt , i bakgrunden Varkullen
     

Dalen delar sig i två grenar så här i början och i en gammal förteckning över försvunna platser i Slöta står överst " Borgen ". Den skulle ( försvarsmässigt ) bäst kunna legat här. Namn finns i närheten som " kungsvallen " Högalid med brunnen mm.

Varför den teoretiska " korsvägen " vid Varkullen kommit upp kanske man behöver förtydliga lite. Varför gick inte Eriksgateleden rakare väg från Jönköping - Sandhem - Kymbo ?
Vägen böjde av mot väster strax före dalen och gick intill Varkullen. Det kan varit övergången vid Slafsan som var för svår längre nedströms där den var större. Om man rundade änden på lafsadalen så slapp man den övergången .

De som kom från Ätradalen (bl.a. krigarna ) och skulle till Kungslena kunde vid bra förhållade ta sig över dalen här vid "korsningan" . Annars fick de ta en sydligare rutt och runda vattendragen och sankmarkerna vid Orreholmen och via Kälvene - Skörstorp - Gerum och kanske t.o.m. komma fram på östra sidan av Gerumsberget mot Kungslena .

Alternativt via en rutt väster om Gerumsberget - Mularpsberget .
Borgen kanske en viktig plats i sammanhanget för färdvägarnas sträckning. Även Eriksgateleden.

Vid slaget Albrekt -- Margareta så nämns det att hon var i Varberg vid tillfället nästan samma namn som Varoberg

Varkullen lär ha kallats Varoberg förr. Så vem vet ? Intressanta spekulationer.


Man kan spekulera vidare om dalgången. Huvudorten Skara kontra Skåran (som i så fall skulle vara dalgången Hornborgaån , Slafsan ) kanske kan vara ett uppslag, namnet Skåre har förekommit vid beskrivning av dalgången.
På denna karta från 1716 visar på en ås som löper längs den tänkta färdvägssträckningen via Aske mosse , hästhagskällan och vidare.

Man kan ana ett namn på kartan , kanske Långåsen.